Kalhygge på kyrkans mark i Bullarebygden, fotograf Per Pixel
Kyrkans hållbarhetsambitioner riskeras
I kyrkans skogsutredning [1] föreslås att 20 procent av Svenska kyrkans skogsareal ska skyddas för
biologisk mångfald och kolinlagring och en tredjedel (33 %) av arealen ställas om till naturnära
skogsbruk. På resterande areal (47 %) anpassas skogsbruket med ökad generell hänsyn till biologisk
mångfald, minskad hyggesstorlek och högre ålder på skogen innan den får avverkas. Utredningen föreslår
även att Svenska kyrkans skogsbruk ska leva upp till urfolksrättens principer och värna rennäringen, som
en del i kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket. Det är mycket viktigt att skogsutredningens
samtliga förslag genomförs eftersom ett sådant skogsbruk lägger grunden till ett framtida hållbart
skogsbruk på kyrkans marker.
Nu hotas dock skogsutredningen eftersom kyrkomötet 2025 klubbade igenom kyrkostyrelsens skrivelse [2]
nästan utan ändringar. Den uteslöt nästan alla skogsutredningens konkreta omställningsförslag [3] och
lade hela ansvaret på stiften utan styrning från kyrkostyrelsen. Därigenom riskerar vi att Svenska
kyrkan trots alla vackra ord i skrivelsen i stort sett fortsätter som idag med kalhyggesbruk för
ekonomisk vinning. Det vore ett svek mot den inriktning mot ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och
andligt hållbar skogsförvaltning som var syftet med skogsutredningen
Kyrkomötets principiella uppdrag till stiftstyrelserna och egendomsförvaltningarna är dock att en
omställning måste ske mot ökad hållbarhet. Men hu Visa ditt stöd för de tidigare ärkebiskoparnas öppna
brev till kyrkostyrelsen och biskopsmötet [4] genom att underteckna för ett hållbart skogsbruk nedan!
1. Andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas. Nuvarande skrivning
om högsta möjliga totalavkastning utgår.
2. Svenska kyrkans skogsbruk ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt
landskap med en mångfald av brukningsmetoder där fler värden kan levereras samtidigt, såsom andliga
och existentiella värden, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, klimatnytta, ekosystemtjänster
i övrigt och social välfärd.
3. 20 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas för skydd av biologisk mångfald och
klimatåtgärder (kolinlagring). Målet ska vara uppnått 2030. Prioriterat skall vara a) alla
områden som ingår i de stora sammanhängande naturskogarna som föreslogs skyddas av Skogsutredningen
2020, b) huvuddelen av de kvarvarande kontinuitetsskogarna, c) tillkommande ej brukad
skog inom renskötselområdet, d) ädellövskog, e) kalkbarrskog, f) skog för artbevarande
i övrigt enligt artskyddsförordningen samt vissa restaureringsmarker.
4. 33 % av skogsinnehavet brukas med naturnära skogsbruk och underindelas enligt följande:
Anpassning till rennäringens behov, Blädning, hyggesfritt i övrigt, luckor, överhållen skärm.
5. Naturnära skogsbruk ska fokusera på a) social hänsyn (friluftsliv, kulturmiljövård,
rekreation och hälsa. Särskilt fokus på tätortsnära skog,), b) hänsyn till rennäringen, c)
större lövandel där det är möjligt, d) stor andel naturlig föryngring, e) inslag av restaureringsåtgärder,
bland annat ökning av områden med marklav, f) ingen gödsling, g) ingen dikning, h) inga
främmande trädslag, i) Ekologiskt funktionella kantzoner längs sjöar och vattendrag, j)
Hänsyn till ras och skred, k) Klimathänsyn genom återvätning främst på dikade näringsrika torvmarker.
6. Anpassat trakthyggesbruk inom 47 % av arealen. Omloppstiden förlängs i hälften av denna
areal till 20 % över lägsta slutavverkningsålder för kolbindning i skogen (ökad kolsänka) och
senare bättre substitution.
7. Alla contortabestånd avvecklas inom en 10-årsperiod och ersätts med tall. Den generella
hänsynen förstärks och omfattar fortsättningsvis 15 % hänsynsyta och virkesvolym.
8. Skogsstyrelsens målbilder för generell hänsyn tillämpas fullt ut varvid extra fokus
läggs på hänsynskrävande biotoper, vattenmiljöer, fornlämningar och skador vid markberedning.
Hänsynen gäller som medeltal i ett bestånd. Hyggesstorleken begränsas.
9. Lövandelen ökar generellt och omföring sker av gran till tall (ståndorts- och klimatanpassning).
10. Principen om fritt och informerat förhandssamtycke införs i kyrkoordningen. Åtgärder
som innebär en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande, får inte påbörjas eller
genomföras innan ett sådant samtycke lämnats av den berörda samebyn. Skogsbruket anpassas till
renskötselns behov.
Vad händer med uppropet kyrkansskog.se efter kyrkovalet?
[4] Kyrkans tidning, Ärkebiskoparnas öppna brev: Länk till brevet
Kyrkan förlorar på låga hållbarhetsambitioner
Skogsutredningens föreslagna omställning bedöms innebära lägre nettointäkter under en övergångsperiod -
med en fjärdedel av nuvarande intäkter från skogsförvaltningen (drygt 100
miljoner kronor per år), vilket motsvarar 0,4 %
av kyrkans samlade intäkter.
Svenska kyrkan riskerar att förlora intäkter i det fall medlemmar går ur kyrkan i protest om inte
skogsutredningens förslag genomförs. Kyrkan riskerar även att förlora intäkter från personer kan
tänka sig bli medlemmar om skogsutredningens förslag genomförs.
Just nu har 5 816 personer skrivit
under uppropet för att kyrkan ska ha ett hållbart skogsbruk. Av dessa är 4 272 personer medlemmar som överväger att lämna vilket skulle orsaka en förlust på 14 207 151 kr per år. Om däremot förslagen från kyrkans skogsutredning genomförs kan 1 544 personer tänka sig gå med i kyrkan, vilket leder till ökade intäkter med 5 134 794 kr per år.
Därmed riskerar kyrkans intäkter att bli 19 341 946 kr mindre per år
om de inte genomför skogsutredningens förslag, jämfört med om de gör det.
Minskade intäkter per år
Ökade intäkter per år
Skillnad i intäkter per år om
förslagen genomförs eller ej
14 207 151 kr
5 134 794 kr
19 341 946 kr
Läs mer om hur vi har räknat
Riksgenomsnittet för kyrkoavgiften 2025 är beräknad till 1,04 kronor per
intjänad hundralapp (dvs 1,04 %). När vi tar bort den
obligatoriska begravningsavgiften som för 2025 är 0,293 %
så återstår 0,747 % av kyrkoavgiften. Genom att multiplicera
den återstående delen av kyrkoavgiften med medianlönen i Sverige som är 37 100 kr per månad som i sin tur multipliceras med 12 månader
så resulterar det i en genomsnittlig årsavgift på 3 326 kr som adderas
för varje person som skriver under detta upprop.
Svenska kyrkan redovisar totala intäkter från kyrkoavgifter 2024 på 16,2
miljarder kronor, motsvarande 60 % av de totala verksamhetsintäkterna.
Dessa värden används sedan för att beräkna att de dryga 100 miljoner
kronor per år i lägre intäkter från skogsbruket under en övergångsperiod motsvarar 0,4 %
av Svenska kyrkans totala intäkter (Skogsutredningen, sida 19).
Vår förhoppning är att kyrkomötet följer den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryds budskap i Kyrkans Tidning
Prästlönetillgångarna är en unik förmögenhetsmassa som ska förvaltas väl och mycket långsiktigt. De
ekologiska sambanden är mer komplexa än vi vetat tidigare. Svenska kyrkan har skyldighet att
respektera det.
Intäkterna från prästlönetillgångarna utgör endast lite mer än 1,5 procent av hela Svenska kyrkans
budget. Den delen kommer åtminstone kortsiktigt att minska med skogsutredningens förslag.
Om människor, som anser att de blivit lurade, lämnar Svenska kyrkan, så blir det dock avsevärt fler
procent av inkomsterna som försvinner. Kyrkoavgifterna utgör mer än 90 procent av inkomsterna.
Trovärdighet kan kosta – men brist på trovärdighet kostar mer.
Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus, agronomie hedersdoktor
Skriv under om du också vill att kyrkan ska ha ett hållbart skogsbruk